FAQ om ljud

Galleri:

Byggnadsakustik med allt från begrepp till allmänna frågor kring ljudisolering upplevs av många som ett svårt område. Europrofil har under årens lopp fått många intressanta frågor kring ljud i vår kontinuerliga dialog med kunder och projektörer. Mot bakgrund av detta har vi valt att sammanfatta och förklara ett antal vanligt förekommande frågor. 

Varför använder man sig av ljudklasser i byggnadssammanhang?

- För att kunna bygga och redovisa olika kvalitetsnivåer på ljudmiljön i bostäder och lokaler på ett enkelt sätt. Man kan exempelvis på ett enkelt sätt påvisa att man har lagt extra omsorg utöver minimikrav genom att bygga i ljudklass B. En annan fördel är att de olika ljudkrav som används ligger på samma kvalitetsnivå, en kedja är ju som bekant inte starkare än dess svagaste länk. Att väggen är bra och man slipper höra ljud från grannen saboteras till viss del om exempelvis trafikljuden går igenom ytterväggen eller man störs av ventilationsbuller.

Vilka ljudklasser använder vi oss av i Sverige och hur är de standardiserade/indelade? Vilken ljudklass gäller normalt för bostäder?

- I praktiken använder vi oss av ljudklass B, C och D. C är minimikrav enligt byggreglerna, B används för bostäder med högre kvalitet och D används framför allt för ombyggnad där man av något skäl inte kan uppfylla minimikraven. I enstaka fall utformas byggnader för ljudklass A.

Varför kan det vara besvärligt att hantera ljudkrav?

- Det är framförallt två faktorer som gör detta svårt. Den första är att ett stort antal byggdelar ska samverka i ett hus och ”den svagaste” byggdelen avgör slutresultatet. Det ställer stora krav på projektörerna. Den andra faktorn är att utförandet är känsligt, vilket ställer stora krav på entreprenören och leverantörerna. Att klara ljudet kräver ett gott lagarbete!

Vad är SS 25267 och SS 25268? Är de krav eller rekommendationer?

- De är svenska standarder för ljudklassning av bostäder respektive lokaler. Standarder i sig har ingen bindande verkan förrän de hänvisas till i avtal vilket kan vara med byggnadsnämnden eller då byggherren ställer egna krav på en högre ljudklass. BBR hänvisar till ljudklass C som ett sätt att uppfylla BBR:s föreskrift, men det är kommunen som bestämmer om detaljerna vid sina byggsamråd och de har möjlighet att göra smärre avsteg.

Vad är SS-EN 12354?

- Det är projektörens standard, det vill säga den säger hur man ska räkna ihop byggdelarna till hur hela byggnaden kommer att fungera ljudmässigt. Beräkningsmetoderna väger samman direkt- och flanktransmission genom alla byggdelar till ett värde som kan mätas upp mellan två rum, eller mot utsidan.

Vad är luftljudsisolering och hur mäts den?

- Det är byggnadens förmåga att dämpa luftljud mellan två rum eller mot utsidan, t.ex. från grannens TV, radio, musik eller från trafiken utanför huset. Luftljudsisolering mäts som en ljudnivåskillnad mellan två lägenheter när en högtalare skapar en hög ljudnivå i det ena rummet. Ett högt dB-värde på luftljudsisoleringen innebär en bra ljudisolering. För enskilda byggdelar som mäts i laboratorium anges ljudisoleringen som ett reduktionstal, som är ett mått på den direkta ljudtransmissionen genom byggdelen, utan inverkan av byggdelens storlek eller flanktransmission i anslutningarna. 

Vad är stegljudsisolering och hur mäts den?

- Den är ett mått på byggnadens förmåga att dämpa ljud från gångtrafik, stolsskrap och likande från ett angränsande utrymme eller lägenhet. Den anges som en standardiserad stegljudsnivå, som mäts i ett rum då en standardiserad hammarapparat knackar på golvet ovanför lägenheten. Ett lågt dB-värde på stegljudsnivån innebär en bra ljudisolering (alltså tvärtemot luftljudsisoleringen där höga dB-värden är bra).

Vad innebär egentligen laboratorie- respektive fältvärden?

- Laboratorievärden gäller för en enskild byggdel t.ex. en vägg. Fältvärden gäller mellan rum där ljudet kan ta sig på flera sätt från det ena rummet till det andra. För att väga ihop olika byggdelars reduktionstal till en ljudisolering mellan rum gör man beräkningar enligt SS-EN 12354-1. Beräkningsmetoder finns även i delarna -2 till -6, som används för stegljudsnivå, trafikbullerisolering, installationsbuller och efterklangstid i byggnad.

Hur viktig är stommens utformning i ljudsammanhang?

- Det beror på vilken ljudklass vi talar om. Med tunna bjälklag och högpresterande väggar, t.ex. mellan bostäder,  blir flanktransmission i bjälklagen den svaga länken. Omvänt vid kraftiga bjälklag och enklare väggar, t.ex. sjukhus, så är inte stommen den begränsande faktorn. 

Vilka säkerhetsmarginaler ska man välja vid projektering av ljudisolerade konstruktioner för att inte riskera undertramp vid kontrollmätning?

- Det beror på vilken byggdel som är den svaga länken. Hur mycket brukar den byggdelens ljudisolering variera? - För lätta konstruktioner används ofta 3-5 dB marginal men avvikelsen kan bli mycket större än så om man inte har kontroll på alla byggdelar. Det kan också vara en onödigt stor marginal. Man kan inte ta ett laboratorievärde för exempelvis en vägg, dra av 5 dB, och känna sig trygg om det är en annan byggdel som bestämmer slutresultatet. Detta ser vi dagligen i sammanbyggda radhus där bottenplattan begränsar ljudisoleringen trots att väggen är jättebra. Begreppet fältvärde för en vägg är i grunden ett missvisande begrepp, eftersom ljudet kan ta en helt annan väg än rakt genom väggen exempelvis genom flanktransmission.

Hur viktig är projekteringen för slutresultatet?

- Det är under projekteringen man kan hitta smarta och ekonomiska lösningar som uppfyller kraven med rimlig marginal. Det gäller att lägga krutet på rätt byggdel och förstärka den svagaste länken först. Genom att variera byggdelarna kan man snabbt räkna fram en avvägning som passar det aktuella projektets förutsättningar. Är det viktigt att minska vikten kan det vara effektivt att kombinera en högpresterande lätt dubbelvägg med lätta håldäcksbjälklag. I projekteringen kan man också identifiera var det finns risk för luftläckage m m.

Vilken spridning mellan mätning och beräkning kan man förvänta sig för ljudisoleringen vid en lätt stomme?

- Det finns studier som visar att stora variationer kan förekomma, men en del byggsystem är stabila. Det finns inget generellt svar utan man får kontakta tillverkaren av respektive byggdel. Huvudregeln är att desto mer högpresterande byggdelen är desto känsligare är den för variationer i utförandet. Schablonmässigt används ibland 5 dB men det är ett osäkert värde.

Vad är medelvärdesbildning?

- År 2004 ändrades ljudklassningsstandarden för bostäder så att man fick ta ett medelvärde av ljudmätningarna inom en bostad. Tanken var att man därmed skulle jämna ut de variationer i mätresultat som är helt normala och minska risken för underkännande p.g.a. ett enstaka mätresultat. I gengäld höjdes kravnivåerna något. Det här var en välkommen förändring eftersom ett ljudkrav blev mer hanterligt.

Vad innebär begränsningsregeln?

- Tillkom år 2004 för att mildra en oönskad konsekvens av de mycket stora rum som började bli vanliga, exempelvis stora vardagsrum. Vid mätningar får man tillgodoräkna sig mer ljuddämpning av mer möblering i stora rum än tidigare.

Vad är C-termen och varför mäter man lägre frekvenser i bostäder än i lokaler?

- Termen Rw + C50-3150 tillkom år 1996 som ett smidigt sätt att korrigera Rw för ljud från allt kraftigare bashögtalare m m i bostäder. På motsvarande sätt tog man fram CI,50-2500 för stegljud för att korrigera standardmåttet L´n,w för ”dova dunsar” i lätta bjälklag. Att man mäter lägre frekvenser i bostäder beror på att man är mer beroende av ostörd sömn och vila jämfört med exempelvis på ett kontor. På ett kontor är det mer röster, man alstrar inte så mycket lågfrekvent ljud och därför fungerar gamla måttet Rw ganska bra.

 

Vad är stomljud?

- Stomljud orsakas av vibrerande maskiner och installationer som gör att golv, väggar och tak strålar ut ljud i ett annat utrymme, ofta långt ifrån källan. Ett känt exempel är när man slår på elementen så det hörs i hela huset. Stomljud är ofta ett helt onödigt problem, det är som regel enkelt att göra något åt det, exempelvis genom att ställa maskinen på mjuka kuddar, s.k. isolatorer.

Vad är flanktransmission?

- Det är när ljudet går genom byggdelar över, under eller vid sidan om en vägg eller ett bjälklag som skiljer två rum åt. Det ljud som går rakt igenom dessa kallas istället för direkttransmission. 

Varför måste ljud med låga frekvenser beaktas särskilt vid projektering av lätta konstruktioner?

- Lätta konstruktioner byggs med flera skikt och inbyggda hålrum. Vid låga frekvenser så kommer konstruktionen lätt i svängning och ljudisoleringen blir då sämre. Det finns olika knep att minska effekterna av dessa svängningar, men konstruktionen blir normalt både tyngre och tar större plats.

Vad är egenfrekvens?

- Egenfrekvens är den frekvens då en sammansatt konstruktion lätt kommer i svängning. Tänk exempelvis på tvättmaskinen som plötsligt kan börja vandra över golvet om tvätten har hamnat snett eller när det ”durrar” i frysskåpet.

Ge exempel på riskfaktorer när det gäller fel i utförande som leder till brister mot uppställda ljudkrav.

- När det gäller lätta väggar så är luftläckage den vanligaste bristen, exempelvis anslutning mot skarvar i betongbjälklag och ojämnheter överlag. Den näst vanligaste bristen är flankerande konstruktioner och överhörning. Vidare kan nämnas att dubbelväggar med oavsiktliga styva kontaktpunkter mellan de separerade regelstommarna gör att väggen inte isolerar som förväntat. Luftläckage beror oftast på utförandefel, medan flanktransmission normalt beror på olika projekteringsfel.

I undertak är det vanligaste felet stomljudsbryggor, där felaktigt placerade skruvar eller installationer i mellanrummet gör att undertaket inte kan fjädra som det ska. Även flanktransmission via väggarna kan ge sämre ljudisolering än förväntat om man bara ser till undertakets funktion. Ljudet går helt enkelt förbi undertaket och ner i väggarna.