Passivhus

Galleri:

Begreppet ”passivhus” har funnits sedan början på 1990- talet. Namnet kommer ursprungligen från Tyskland där det första passivhuset uppfördes i Darmstadt år 1991. Idén kommer från ”passiv solvärme” där man för att utnyttja gratisvärmen måste se till att värmeförlusterna är små. Den svenska byggnormen SBN 80 var en förebild. Sedan projektet i Darmstadt har det byggts och registrerats tiotusentals passivbyggnader runt om i världen. Flertalet av dessa finns i just Tyskland och det var först i början på 2000-talet som Sverige fick sitt första passivhusprojekt, radhusen i Lindås utanför Göteborg. 

Passivhus definieras i Sverige av att det är ett hus där värmeförlusterna inte överstiger 15W/m2 vid en innetemperatur på 21 grader (i klimatzon söder, storlek > 400 m2 ). För att minimera värmeförlusterna krävs en hög lufttäthet och god isolering av klimatskalet, i samverkan med ett FTX-system för ventilationen. Det välisolerade klimatskalet, fönster med låga värmegenomgångstal, obrutet lufttäthetsskikt och FTX-systemet med hög återvinning säkerställer att värmen stannar i huset! 

Kriterierna för passivhus skiljer sig åt i olika länder beroende på lokala klimatförutsättningar och bygglagar. För att en byggnad i Sverige ska klassas som ett passivhus ska det uppfylla kraven i ”Kravspecifikationen för passivhus” (FEBY12). I Sverige var det tidigare Forum för energieffektiva byggnader (FEBY) som tog fram gällande kriterier men ansvaret har i dagsläget övertagits av föreningen Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN). FEBY12 är uppdelad i separata dokument för bostäder och lokaler. Genom att en byggnad certifieras enligt FEBY12 så kan begreppet passivhus användas för att beskriva byggnadens prestanda i samband med såväl marknadsföring som övrig kommunikation inom bygg- och förvaltningsprocessen.

Vilka krav ställs på ett passivhus?

Prestandan på ett passivhus är betydligt bättre än nybyggnadskraven som ställs i Boverkets byggregler, BBR gäller dock som grundkrav för ett passivhus. Kraven i FEBY12 har tillkommit för att den funktionella definitionen av ett passivhus ska uppfyllas. Kortfattat så ställer FEBY12 krav på i huvudsak följande punkter: • Värmeförlusttal • Levererad årsenergi till byggnader • Innemiljökrav (ljud och termisk komfort) • Övriga byggnadskrav (luftläckning, U-värde på fönster och entrédörrar, täthetsmätning, fastighetsenergi). • Materialkrav (fukthalter) Som nämnts tidigare får värmeförlusttalet (effekt) uppgå till högst 15W/m2 . Kravet på lufttäthet innebär maximalt läckage på 0,3 l/s och m2 vid ett tryck på +/- 50Pa. U-värde på fönster och glaspartier får vara högst 0,8 W/m2 ,K. För att byggnadens energitekniska egenskaper ska kunna verifieras måste energianvändningen för både värme och hushållsel kunna avläsas var för sig. För mer detaljerad information hänvisas till kravspecifikationen i sin helhet (www.nollhus.se).

 

Lufttäthet

Väl tilltagen isolering är av förklarliga skäl en viktig parameter när man bygger passivhus. Än viktigare är emellertid att göra huset lufttätt. Eventuellt luftläckage leder till värmeförluster vilket påverkar värmebalansen i byggnaden. Är inte huset tätt så kommer inte heller ventilation och värmeåtervinning att fungera som det är tänkt. Mycket fokus när det gäller lufttäthet i passivhus är kopplad till den eventuella plastfolien på väggens insida, men för att förhindra genomblåsning i isoleringen så måste även tätheten på väggens utsida (vindskyddet) säkerställas. Genomblåsning påverkar väggens värmeisolerande förmåga negativt och bidrar dessutom till trycksättning av plastfolien vilket i sin tur ökar på luftläckaget. Ett otätt vindskydd innebär att väggens U-värde (i en lätt konstruktion som utsätts för vind) försämras då varm luft i isoleringen blåser ut och ersätts av kall. Täthetskraven på ett passivhus är så höga att det inte behövs många skarvar mellan vindskyddskivor eller lämnade skruvhål för att överskrida täthetsgränsen.

 

Fuktsäkerhet

Fuktsäkert byggande är viktigt i alla typer av byggnationer men det bör ägnas särskild uppmärksamhet i samband med passivhus. De egenskaper som tekniken medför, till följd av tilltagen isolertjocklek och ökad lufttäthet, är viktiga att kombinera med lämpliga produkter och material. Det välisolerade klimatskalet i ett passivhus medför att konstruktionen får en annan temperaturprofil i förhållande till traditionella hus. När det gäller exempelvis ytterväggar så innebär ökad isolering tillsammans med minskat värmeläckage (tack vare hög lufttäthet) en lägre temperatur i väggens yttre delar. Utsida regelstomme i ett passivhus får en temperatur nära uteluftens vilket ger hög relativ fuktighet (RF) när temperaturen sjunker. Mot bakgrund av detta används med fördel Europrofils reglar och skenor av korrosionsskyddat stål i samband med passivhusbyggnation. Våra oorganiska produkter lämpar sig väl i konstruktioner som innebär ökade fuktrisker.

Att vi i Norden, och kanske främst i Sverige, har en lång tradition av att bygga framför allt småhusstommar av organiskt material är ett faktum. Många i branschen hävdar troligtvis att både metod och materialval är välbeprövat och att det oftast inte innebär några problem ur fuktsynpunkt. Samtidigt har vi ännu inte sett utfallet av organiska materialval i tjocka och täta passiv- och övriga s.k. lågenergihusväggar. BBR ställer krav på fuktdimensionering av byggnader i avsnitt 6. Om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och dokumenterat, så ska en relativ fuktighet på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd och beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna. Värt att nämna är att det enligt Fukthandboken finns orter i exempelvis södra Sverige (Sturup) där den relativa fuktigheten i utomhusluften överskrider 75 % alla årets månader förutom i maj. Mot bakgrund av detta menar i varje fall vi på Europrofil att organiska material i ytterväggar bör undvikas, om inte annat kan påvisas.

Köldbryggor

En köldbrygga kan definieras som ett område i klimatskalet där transporten av värme av någon anledning är förhöjd i förhållande till omkringliggande delar. Köldbryggor kan indelas i två typer, materialberoende och geometriska. Den förstnämnda typen är exempelvis en regel i ett isolerskikt medan en geometrisk köldbrygga kan vara en tunnare del av en konstruktion. Det förekommer även kombinationer av båda varianterna, exempelvis en regelförstärkning i en fönster- eller ytterdörrsmyg. 

Fönster

Köldbryggor i samband med fönsterinfästning, -omfattning och -förstärkning är exempel på problematik som bör ägnas extra omtanke i samband med passivhusbyggnation. Storleken av den samlade köldbryggan vid fönster har att göra med exempelvis den omslutande karmens längd, karmdjup, dimension på eventuell avväxling etc. Inte sällan krävs projektanpassade lösningar för att hantera köldbryggor i anslutning till fönster. Europrofil för gärna en fortsatt dialog i ämnet och tar fram förslag på lämpliga lösningar enligt gällande förutsättningar.

Homogent isolerskikt

 

Ett sätt att bryta köldbryggor kopplat till materialberoende, exempelvis vid reglar i en lättvägg, kan vara att lägga ett utanpåliggande homogent isolerskikt utanför primärstommen. Ett annat alternativ är att placera ett homogent skikt mellan primärstomme och installationsvägg. 

Olika typer av energieffektiva hus

Energieffektiva hus är ett samlingsbegrepp för alla typer av byggnader som kräver mindre effektuttag och/eller energitillförsel än gällande byggnorm i Boverkets byggregler (BBR16). Utöver passivhus som har skrivits om i detta avsnitt, så räknas även minienergihus och nollenergihus till gruppen energieffektiva hus.

När det gäller minienergihus så måste ett antal fastställda krav enligt FEBY12 uppfyllas för att huset ska få använda benämningen. Begreppet avser hus med ett traditionellt uppvärmningssytem men som förbrukar mindre energi och har ett lägre effektbehov än vad dagens byggnormer kräver.

Ett nollenergihus är självförsörjande på energi. Det är mycket energisnålt och klarar kraven för passivhus. Utöver kriterierna som gäller passivhus så ska ett nollenergihus tillföra lika mycket eller mer energi än det använder under ett år. Solceller på taket är ett exempel på lösning för att möjliggöra detta.

Nya regler 

Regeringen beslutade 8 december 2016 om en ändring i plan- och byggförorningen, PBF. Ändringen medför att det övergripande ramverket för nära-nollenergibyggnader nu är definierat. Den ändrade förordningen träder i kraft den 1 april 2017.

Enligt artikel 9 i direktivet om byggnaders energiprestanda 2010/31/EU skall medlemsstaterna se till att:

- alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära-nollenergibyggnader.

- nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter är nära-nolleneregibyggnader senast den 31 december 2018."

Mot bakgrund av detta kan konstateras att passivhus och andra typer av energieffektiva hus är relevanta exempel på i vilken riktning framtidens byggande är på väg. Att möta skärpta krav på minskad energianvändning är redan nu en stor utmaning för byggbranschen och den kommer inte att minska med tiden. Europrofil är fast beslutna att vara en drivande del av utvecklingen och bidra med produkter och system tillämpbara i alla typer av energieffektiva hus och byggnader