Europrofil är Nordens ledande specialist på hållbara byggsystem i stål. I den här guiden berättar vi mer om stålets egenskaper, hur vi anpassar stålet efter olika krav och användningsområden samt varför stål är ett material för framtiden. Visste du att stål redan i dag är världens mest återvunna material?

Vad är stål?

Stål är en legering av järn och kol där kolhalten vanligtvis är lägre än två procent. Genom att tillsätta olika legeringsämnen och använda olika tillverkningsprocesser kan stålet få helt olika egenskaper. Det kan vara allt från mycket formbart till extremt höghållfast. Inom byggbranschen använder man ofta galvaniserat stål, där stålet beläggs med ett skyddande lager zink för att motstå korrosion och ge konstruktionen en lång livslängd. Kombinationen av hög hållfasthet, låg vikt och god formbarhet har gjort stål till ett av världens mest användbara konstruktionsmaterial.

Var används stål i byggbranschen?

Stål är ett av världens vanligaste byggmaterial och används i allt från bostäder och kontorshus till skolor, sjukhus, industrilokaler och offentliga byggnader. Tack vare sin höga hållfasthet, låga vikt och stor flexibilitet används stål både i bärande konstruktioner och i icke bärande byggsystem.

Inom modern byggnation använder du stålprofiler, exempelvis stålreglar, stålläkt, skenor och lättbalkar, till bland annat innerväggar, ytterväggar, undertak, fasader och olika typer av förstärkningskonstruktioner. Genom att välja olika stålkvaliteter, tjocklekar och ytbehandlingar kan byggsystemen anpassas efter allt från torra inomhusmiljöer till särskilt utsatta miljöer med höga krav på korrosionsskydd, ljudisolering eller bärförmåga.

Samtidigt är stål ofta ett effektivt val ur både produktions- och hållbarhetssynpunkt. Materialets höga precision, låga vikt och möjligheten till prefabricering bidrar till snabbare montage, mindre materialspill och ett mer rationellt byggande.

Alla stålkvaliteter är inte avsedda för samma användningsområde. Hos Europrofil använder vi stål för att utveckla profiler och kompletta byggsystem för innerväggar, ytterväggar, undertak, fasader, brandinklädnad och inbrottsskydd – lösningar som möter byggbranschens krav på kvalitet, hållbarhet och lång livslängd.

9 fördelar med stål som byggnadsmaterial

Stål som byggnadsmaterial har en lång rad tekniska, miljömässiga och ekonomiska fördelar. Dels tack vare stålets inneboende egenskaper, dels tack vare möjligheterna som materialet erbjuder sett till hur det både kan anpassas och utvecklas.

1. Mögel- och fuktsäkert: Stål bryts inte ned av fukt och utgör ingen grogrund för mögel eller röta. Det kräver heller ingen torktid, vilket gör att du stänger konstruktioner snabbt.
   
2. Obrännbart: Stål är till skillnad från trä ett obrännbart material som inte bidrar till brandspridning eller utvecklar rök. Vid höga temperaturer minskar däremot stålets bärförmåga, vilket vi beaktar vid dimensionering av brandklassade konstruktioner.
   
3. Hälsosam inomhusmiljö: Materialet kräver inga bekämpningsmedel mot skadedjur, avger inga emissioner, kemikalier eller radon, och binder inte allergiframkallande ämnen.
   
4. Formstabilt: Stål sväller inte, krymper inte, spricker inte och vrider sig inte med tiden.
   
5. Starkt och lätt: Stålets höga hållfasthet gör det möjligt att skapa starka konstruktioner med relativt låg materialåtgång. Det leder till lägre vikt på byggsystemen och effektivare transporter och montage. Ofta levererar man stålprofiler ”boxade”, vilket gör att de tar ungefär hälften så stor volym i anspråk vid transport och lagring jämfört med exempelvis träreglar.
   
6. Goda ljudegenskaper: Tack vare stålprofilernas geometri och möjligheten att bygga flerskiktskonstruktioner med luftspalter och isolering går det att uppnå mycket god ljudisolering. Det finns även profiler som är särskilt utvecklade för att minska ljudöverföring.
   
7. Lång livslängd: Tack vare stålets egenskaper och ett effektivt korrosionsskydd behåller galvaniserade stålprofiler sin funktion och form under mycket lång tid.
   
8. 100 % återvinningsbart: Du kan återvinna stål om och om igen utan att det förlorar sina egenskaper eller tappar i kvalitet.
   
9. Återbrukbart: Du kan montera stålprofiler, demontera dem och montera dem igen. Möjligheterna till återbruk är stora.

Olika stålkvaliteter

Beroende på om du ska använda profilen i en lätt innervägg eller en bärande ytterväggskonstruktion anpassar Europrofil stålets hållfasthet, tjocklek och egenskaper. På så sätt kan varje byggsystem optimeras utifrån projektets krav.

Vi erbjuder följande materialkvaliteter:

• S250GD: Konstruktionsstål med en lägre sträckgräns (minst 250 N/mm²) som vi använder i standardprofiler, skenor och undertakssystem inomhus (ej bärande konstruktioner).
• S250 D: Konstruktionsstål med samma lägsta sträckgräns som S250GD (minst 250 N/mm²). Kombineras med Magnelis® för mycket högt korrosionsskydd i krävande miljöer.
• S350GD: Det höghållfasta konstruktionsstålet (minst 350 N/mm²) som vi använder till bärande element, ytterväggsreglar och lättbalkar där kraven på mekanisk bärförmåga är högre.
• Evolution (EVO): Vårt miljöstål är utvecklat för att minska klimatpåverkan utan att kompromissa med hållfasthet eller prestanda. Det har samma tekniska egenskaper som konventionellt stål, men med mer än 70 % lägre CO₂-avtryck och består av minst 75 % återvunnet råmaterial.

Vad är galvaniserat stål?

Galvaniserat stål är stål som har belagts med ett skyddande lager zink för att motstå korrosion och förlänga materialets livslängd. Inom byggbranschen är galvanisering en av de vanligaste metoderna för att skydda stålprofiler, exempelvis stålläkt, stålreglar, skenor och andra byggkomponenter, mot fukt och rost.

Zinkbeläggningen fungerar som ett skydd mellan stålet och den omgivande miljön. Om ytan skulle skadas har zinken dessutom en så kallad offeranodseffekt. Den skyddar stålet även vid mindre repor och ger ett visst skydd även åt kapade snittytor. Resultatet blir ett material med lång livslängd och minimalt underhåll.

Vilken typ av galvanisering som är lämplig beror på var produkten ska användas. Torra inomhusmiljöer ställer andra krav än ventilerade fasader eller utsatta utomhusmiljöer. Därför erbjuder Europrofil flera olika typer av korrosionsskydd och zinkbeläggningar, anpassade efter byggprojektets krav på hållbarhet, korrosionsbeständighet och livslängd.

Olika typer av ytbehandlingar och korrosionsskydd

För att säkerställa lång livslängd och minimalt underhåll ytbehandlas de flesta stålprofiler, exempelvis stålläkt, med olika typer av korrosionsskydd. Galvaniserat stål är den vanligaste lösningen inom byggbranschen eftersom zinkbeläggningen effektivt skyddar stålet mot rost. Valet av ytbehandling styrs av vilken miljö stålprofilerna ska sitta i och vilken korrosivitetsklass (C1–C5) som ska uppfyllas. Därför har korrosionsskyddet stor betydelse för stålets livslängd.

Ju mer utsatt miljön är, desto högre krav ställs på ytbehandlingen. Europrofils stålprofiler och byggsystem är utvecklade för att uppfylla högt ställda krav på kvalitet, hållbarhet och lång livslängd. För mer information om svenska byggregler och krav vid projektering, se Boverket.

Varmförzinkning (Z100 / Z140)

Vårt standardskydd för inomhusprofiler. Det innebär att stålet genomgår en kontinuerlig varmförzinkning och blir galvaniserat stål, där ett zinkskikt på 100–140 g/m² skyddar stålet mot korrosion. Många stålprofiler inom byggbranschen tillverkas av galvaniserat stål. Den skyddande zinkbeläggningen ger ett fullgott och långsiktigt skydd i torra, skyddade inomhusmiljöer (korrosivitetsklass C1 och C2).

Tung varmförzinkning (Z275)

Ett kraftigare zinkskikt på 275 g/m² som används till bärande element, ytterväggskonstruktioner och lättbalkar där ett högre korrosionsskydd krävs än för standardförzinkning.

Optigal® / Magnelis® (Zink-magnesium-legeringar)

Moderna och extremt högpresterande beläggningar där zinken är legerad med aluminium och magnesium. Dessa används i våra mest krävande och utsatta miljöer (upp till korrosivitetsklass C5). De ger ett korrosionsskydd som är upp till tre gånger mer effektivt än traditionell förzinkning och har en utomordentligt stark förmåga att kemiskt läka kapade snittytor.

Zink-magnesium för Evolution (EVO)

Genom att använda en optimerad zink-magnesium-beläggning på vårt EVO-sortiment kan vi minska den totala zinkmängden med 30 %. Tack vare legeringens höga effektivitet bibehåller profilen ändå ett fullgott korrosionsskydd, samtidigt som produktens vikt och miljöbelastning minskar.

Lättbyggnadsteknik gör det möjligt att bygga flexibla, funktionella och effektiva väggar, tak och andra byggdelar. Med rätt stålprofiler, skivor, isolering och infästningar kan du anpassa lösningen efter krav på exempelvis ljud, brand, höjd och stabilitet.

I den här guiden går vi igenom vad lättbyggnadsteknik innebär i praktiken. Du får också veta när lättbalkar kan vara rätt val och vad som är viktigt att tänka på vid projektering, materialval och montage.

Vad är lättbyggnadsteknik?

Lättbyggnadsteknik är ett sätt att bygga med lätta, anpassningsbara system i stål. Tekniken används bland annat för innerväggar, undertak, brandinklädnader och andra byggdelar där krav på funktion, flexibilitet och effektivt montage är viktiga.

I stället för att utgå från en enskild profil behöver du se till hela konstruktionen. Reglar, skenor, skivor, isolering, tätning och infästningar ska fungera tillsammans. Först då kan byggdelen uppfylla rätt krav på exempelvis ljud, brand, höjd och stabilitet.

Lättbyggnadsteknik väljs ofta när projektet ställer tydliga krav på funktion och byggbarhet. Systemen kan anpassas efter byggdelens förutsättningar, oavsett om det handlar om rumsavskiljning, brandskydd, höga väggar eller mer avancerade konstruktioner.

Börja med kravbilden – innan du väljer profil eller väggsystem

Innan du väljer profiler, skivor och infästningar behöver du fastställa byggdelens funktion och tekniska krav. För innerväggar styr ljud, brand, höjd och stabilitet hur lösningen utformas. Profiltyp, regelavstånd, skivbeklädnad, isolering och tätning behöver därför väljas som delar av samma helhet.

Ljud i lätta innerväggar

När du väljer byggdelar som ska begränsa störande ljud behöver du först förstå vilka ljudfrekvenser som är relevanta i miljön. Mellan exempelvis kontorsutrymmen ställs inte alltid samma krav på isolering mot låga basfrekvenser som i andra typer av lokaler. Med rätt kunskap om ljudkravet går det därför att välja en lösning som är anpassad efter både funktion och ekonomi.

Ljud kan ta flera vägar mellan två rum. Det kan gå direkt genom väggen, via anslutande golv, tak och väggar, genom ventilationskanaler eller via otätheter. Därför är laboratorievärdet för en vägg inte ensamt avgörande. I den färdiga byggnaden påverkas ljudisoleringen även av flanktransmission, anslutningar och utförande.

Dörrar, eldosor, små springor eller mekanisk kontakt mellan väggens sidor är andra faktorer som kan försämra ljudisoleringen. Den typen av kontakt kallas ofta kortslutning. I dubbelkonstruktioner, som lätta innerväggar och bjälklag, behöver de olika delarna därför hållas åtskilda för att konstruktionen ska fungera som avsett. Kortslutning kan exempelvis uppstå via el- och VVS-rör, eldosor eller kontakt mellan skenor och reglar i en dubbel regelstomme.

Väggens uppbyggnad har med andra ord stor betydelse för ljudreduktionen. Antalet skivor, skivornas vikt, regelbredd, hålrumsisolering, regelavstånd och reglarnas styvhet påverkar resultatet. En dubbelstomme ger bättre ljudisolering än en enkelstomme, eftersom väggens båda sidor separeras från varandra. Även materialbyten kan påverka ljudprestandan. I en tvålagskonstruktion kan ett byte av det inre gipsskiktet mot plywood eller OSB sänka ljudreduktionen med cirka 1 dB på ena sidan och cirka 3–4 dB om bytet görs på båda sidor.

Höjd och stabilitet i lättbyggnadsteknik

Väggar med stålprofiler och gipsskivor har hög styrka och styvhet. Vid sidobelastning fungerar gipsskiveväggar som samverkanskonstruktioner, där skivorna stabiliserar reglarna och delvis verkar som flänsar. Utan särskilda åtgärder kan vissa väggtyper byggas till höjder över 8 meter. Bygghöjden kan ökas ytterligare genom tätare regelavstånd, boxade reglar eller förstärkningsreglar CF.

Den maximala bygghöjd som anges i våra väggtabeller bygger på en horisontell linjelast på 0,5 kN/m mitt på väggen och ett utböjningskriterium på h/300. När projektet ställer andra krav på belastning eller utböjning behöver väggen dimensioneras särskilt.

Normalt sett är regelavståndet c 450 eller c 600 mm, anpassat efter standardskivor med bredderna 900 och 1 200 mm. Ett tätare regelavstånd ökar väggens styvhet och stabilitet. Samtidigt kan beklädnad och användningsområde ställa andra krav på regelavståndet, exempelvis i våtrum eller vid särskilda belastningar.

Lättbalkar – för höga väggar, bjälklag och tak

Lättbalkar används i konstruktioner där kraven på bärförmåga, stabilitet eller spännvidd är högre. De passar bland annat i höga väggar, bjälklag, tak och andra byggdelar där låg vikt behöver kombineras med hög hållfasthet.

Våra lättbalkar tillverkas i kallformad, varmförzinkad stålplåt och finns i flera profilutföranden. Det gör det möjligt att anpassa lösningen efter konstruktionens belastning, mått och användningsområde.

Vad är en lättbalk?

En lättbalk är en tunnväggig stålprofil som används i konstruktioner med krav på bärförmåga, styvhet och spännvidd. Jämfört med vanliga väggreglar används lättbalkar i byggdelar som ställer högre krav på konstruktionens kapacitet.

I vårt sortiment finns bland annat CL-, UL- och ZL-lättbalkar. De används exempelvis i bjälklag, tak och höga väggar och väljs utifrån projektets förutsättningar, såsom last, upplag, spännvidd och önskad profilform.

Fördelar med lättbalkar

Lättbalkar kombinerar låg egenvikt med god bärförmåga och styvhet. Det gör dem användbara i konstruktioner där materialet behöver vara enkelt att hantera, men samtidigt klara krav på last och spännvidd.

Profilerna finns i flera dimensioner och utföranden, vilket gör det möjligt att anpassa konstruktionen efter projektets förutsättningar. CL-, UL- och ZL-lättbalkar kan exempelvis väljas utifrån hur balken ska anslutas, vilken last den ska bära och vilken profilform som krävs.

Lättbalkar i stål är dessutom formstabila och obrännbara. De absorberar inte fukt och påverkas därför inte på samma sätt av fuktrörelser som organiska material. Det skapar goda förutsättningar för precisa och hållbara konstruktioner. Våra lättbalkar kan även levereras i olika längder och dimensioner, vilket gör det enklare att anpassa materialet till projektets behov och minska behovet av kapning på byggarbetsplatsen.

Lättbyggnadsteknik och hållbart byggande

Lättbyggnadsteknik skapar förutsättningar för ett mer resurseffektivt byggande. Stålprofiler kombinerar låg vikt med hög funktion, vilket förenklar hantering, transporter och montage. Samtidigt kan systemen anpassas efter byggdelens krav, så att rätt mängd material används på rätt plats.

Stål är dessutom ett återvinningsbart material. Med dokumenterade system och relevant miljöinformation blir det enklare att möta projektets klimatmål och hållbarhetskrav. För majoriteten av våra produkter erbjuder vi vårt miljöstål EVO. EVO-stål ger cirka 70 % lägre CO₂-utsläpp jämfört med konventionellt stål, samtidigt som materialet behåller samma funktion och prestanda. Materialet använder dessutom mindre zink.

Hållbart byggande handlar också om att få lösningen att fungera hela vägen. Rätt projektering, rätt material och ett effektivt montage minskar risken för spill, omarbeten och onödig materialåtgång.